Genväg är verkligen senväg
Efter lunch idag så åkte vi till bokskogen. Igår fick jag den briljanta iden att Elin och jag skulle ta med vårt mellanmål och samtidigt få lite motion. Jag hade i min plan tänkt att vi skulle ta oss runt 1 mil slingan och stanna och äta efter att vi hade gått 6,5 km. Elin skriker ju alltid när vi är i skogen och idag var inget undantag. Hon började redan i bilen påväg dit, men hon lugnade faktiskt ner sig efter ett tag. Jag kan ju berätta att det där med att åka till skogen, det var inte bara vi som hade det på schemat idag. Hela Malmös befolkning, tänkte likadant. Eller jag kan nog till och med sträcka mig till att nästan varje invårnare i hela skåne var i Torup idag. Jag har faktiskt aldrig i hela mitt liv sett så mycket bilar på en och samma gång som jag gjorde på parkeringen och längst vägen, men vi hade tur och kom precis när en annan bil fått nog och åkte så vi fick parkering fort.
Sen var det ju det där med Eln och skogen. Det var jättemycket folk i skogen och vi gick väldigt mycket fortare än alla andra så vi fick ju köra om. Elin var glad, skrattade och vinkade till dom. Ingen verkade bry sig, inte förrän vi gick förbi några personer som nog bor i Rosengård. Dom blev arga för at Elin skrattade och så sa dom något som i mina öron lät som bla, bla, bla. Fattade alltså ingenting, men långfingret är ju internationellt så det forstod jag ;-)
Elin började skrika så vi fick stanna för hennes mellanmål. På skyltarna stod "återstående längd 7500m" så det blev alltså stopp långt innan planerat.
Elin fick Nestles nyhet som jag tror heter jogolino. Vi fick 100:- i något så fint som lojalitespremie från nestle så vi var ju tvugna att handla. Jogolino är vanlig yoggi och den smaken Elin fick var jordgubb och banan, jag tycer den smakar jättegott och hoppas varje gång att Elin inte ska äta upp allt så jag får ta resterna. Fast Elin tycker också om den och lämnar inte en droppe yoggi över till mig.
Vi fick ju sätta oss längst stigen för att äta och eftersom det var så mycket folk som gick förbi hela tiden hade Elin fullt upp med att skratta och vinka. Att vikna och skratta och samtidigt äta var inget som gick fort så det blev ett långt stopp innan vi kunde gå vidare.
Elin har ingen förkylning kvar, men det har jag. Är helt tung i huvudet, har en näsa som rinner hela tiden och trött som tusan är jag. Jag märkte ju efter 7 km att jag inte riktigt var i form för att gå en hel mil. Men vad skulle jag göra nu mitt i skogen. Kunde ju inte vända, det hade ju barit längre så fick bita ihop och fortsätta. Jag satte mig och åt mitt mellanmål som var äggmackor och varm oboy. Elin sov under tiden i vagnen och det fick mig att tänka på att hon skulle ju vara vaken resten av kvällen så jag kunde ju inte få vila någonting när vi kom hem. Då tänkte jag faktiskt att det skulle vara bra att ha mormor & morfar eller farmor & farfar lite närmare så dom hade kunnat ta Elin ett tag.
Ja, vi var ju tvugna att fortsätta eftersom det inte fanns något alternativ.
Nu kommer det nog inte vara någon annan än Johan som förstår var på slingan jag är, men jag chansar iallafall.
Varenda gång jag gått eller sprungit i skogen innan har jag klurat på en liten genväg. När man går på raksträckan efter dom 2 husen, raksträckan innan sista backen innan man kommer till åkern så finns det en väg på väster sida och innan husen går det en väg till vänster. Eftersom man efter husen gör en vänstersväng (man kan säga att det blir som en U-sväng) har jag många gånger funderat på om inte den där vägen till vänster är en liten genväg. Idag var jag trött och orkade inte gå så mycket längre så jag chansade. Gick och gick och gick, men ville inte vända för jag tänkte att snart är jag nog framme på rätt stig igen. Efter en lång stund var jag framme. Tjohoo, det funkade. Jag har hittat en genväg i skogen jippi. Jag gick lite på stigen och fick se skylten "återstående längd 6500m" men va fan.... Innan min genväg stod det ju "återstående längd 3000 m". DET VAR INGEN GENVÄG!!!! Typiskt, det blev verkligen en senväg.
Ni fattar nog att vi helt enkelt fick vända.
endel foto och en jäkla jobbig extra stäcka så var vi äntligen i:
Bilder från Elins perspektiv, så detta är vad hon tittat på hela dagen...
Jag har sett detta...
När vi kom hem var jag ju väldigt trött och slumrade till under tiden jag lekte med Elin. Jag låg på hennes lekmatta och lånade hennes sittpuff som huvudkudde. Vaknade efter ett tag omgiven av leksaker och märkte att jag förvandlats till en klätterställning. Jag låg på sidan och hade Elins ena fot på min kind och den andra på min axel och så stod hon lutad framåt och höll i sig i sin leksakslåda.
plocka ur diskmaskinen nu när hon är sjuk.
När jag lagade mat till mig ikväll så började det nog
kurra i Elins mage också. Hon öppnade skafferiet fick
tag i smörgåsrånen och lyckades pilla ut ett ur paketet.
GRR, Elin har förvandlats till en TIGER!
Flisans sagostig
Nyckelpigor
Smitolycka
Kjugekull
Inte någon vidare hjälp
Vi plockade blåbär också, massvis med blåbär hittade vi. Jag vet att Elin gillar blåbär, iallafall blåbärspuré men ikväll var magen full med jordgubbar så blåbären får nog provsmakas imorgon.
Tidigare idag träffade vi Jenny och vi var som vanligt ute på äventyr. Vi åkte till Torkö. Där var vi tvugna att på någon sätt ta oss in kossornas hage för att komma till målet på vår utflykt, som var stenbrottet. Vi hittade ingen ingång till hagen så vi fick helt enkelt lyfta vagnen med Elin i över en stenmur. Var lite krångligt, men det gick bra och Elin hade kul och skrattade som vanligt. Efter en stunds prommenad kom vi fram till det gamla stenbrottet. Åhh, vi skulle haft badkläder med, men eftersom vi inte visste vad vi skulle hitta på eller hamna när vi satte oss i bilen i morse så var vi faktiskt utrustade med allt, utom just badkläder....
ca 10 höga klipporna och sen gäller det att man kan klättra för
annars kommer man inte upp.
Jag har sagt att Johan lika gärna kunde vara här och klättra,
men han tyckte inte riktigt det var lika bra som bergen i Chamonix.
Elin och Jenny
Elin och jag
Kossorna var nog varma där dom låg i solen.
Elin var också varm och fick bada när vi kom tillbaka.
Elin somnade precis.
Hon använde sina sista krafter till att leka tittut!
Igår kom vi till Karlskrona och Elin envisades om att vara vaken hela vägen i bilen. Sista biten var hon lite uttråkad och trött och det resulterade i att hon var gnällig. Vi var ju snart framme hade inte ens en halvtimme kvar så jag tyckte att det var onödigt att stanna och hon blir alltid tyst när man sjunger. Så jag började sjunga, sjöng sången som elefanterna som balanserar på spindeltråden och det blev hela 91 st elefanter på vår tråd innan vi kom fram :-)
En dag på Ven
När vi var framme på Ven var det dags för Elin att äta sin gröt och under tiden hon smaskade i sig den fixade Johan cyklar till oss.
Det fanns en perfekt cykel för Elin.
En liten paus.
Elin har koll på kartan för att se hur långt det är till nästa stopp.
Inte så jättelångt.
Elin och farmor,
och om någon undrar vad Elin tittar på...
...så är det på pappa som klättrat upp i ett träd.
Uppförsbackarna var jobbiga.
Fast i nerförbackarna gick det undan. Då var det bäst att hålla i sig.
Elin ville, men det gick inte. Hon fick nöja sig med sitt vatten.
Det var väldigt komplicerat att smaka pappas dricka och dricka med
sugrör, även att alla försökte förklara och visa hur man gjorde!
Vi åkte hem med färjan som gick kl 15 och Elin hade inte sovit mer än några korta 5 minutare.Det gick att sova där hon satt bakom cykeln fast det guppade hela tiden så hon vaknade. Hon höll sig vaken på båten men i bilen hem gick det inte längre att kämpa emot John Blund. Hon sov ca 40 min men såfort bilden stannade hemma vaknade hon. Och hon har fortfarnde inte somnat igen, så Elin har sen 7 i morse bara sovit i sådär 50 min så nu har vi en lite grinig och trött bebis här hemma.
Och hur ska jag nu kunna bli av med denna brännan.
Det är nog inte så svårt att lista ut vad jag hade för linne på mig idag :o)
Morsdag
Jag tror att hon har fått lite hjälp att ordna det av pappa, så tack båda mina älsklingar :-)
Idag har vi varit i sommarstugan och denna gången var Elin vaken och såg havet, eller det hon antaglien tycker är den största simbassäng hon någonsin sett.
För varmt
Det var ganska varmt i vagnen
Men under en handuk och med vattenflaskan blev det lite bättre.
Lite senare på kvällen gick vi till ankdammen för att göra
något Elin tycker är jätteskoj, mata ankorna.
Denna gången var det inte så mycket fåglar det brukar vara.
Klockan var efter åtta så dom hade nog redan gått och lagt sig,
men lite kul var det ändå.
Västra hamnen
Elin hemma i soffan
Lekplatsen
Ute i det fina vädret
Hoppgungan har blivit lite roligare.
Men det är bara kul en liten stund.
Klättring i Kullaberg
kunde få se kor nu när man var inne i kossorna hage.
Inte uppskattade hon utsikten heller.
Johan hade iallafall kul.
Kan man vara mer uttråkad?
Hmm, tänk om hon är på samma humör när vi är halvägs upp för Kebnekaise,
då är det ganska kört för oss...
Lite bättre blev det påväg tillbaka till bilen.
Elin är trött...
... Och sover hela vägen hem.
Skogspromenad
Lite paus
Elin kan sova överallt och nu hon har testat bärstolen också.
Vi har hunnit med lite till denna helgen, nämligen att låta Elin få övningsköra.
Vilse i skogen
Imorgon åker Johan till dom franska alperna för att åka skidor så Elin och jag tänkte passa på att åka och hälsa på mormor och morfar. Vi kom till Karlskrona igår efter en bilresa som Elin sov sig igenom, och tur var det för hon hade solen i ansiktet och hade hon varit vaken hade hon blivit galen för det.
Idag skulle vi träffa Jenny och vi hade bestämt att vi skulle åka till Rödeby och vandra vid Dackestugan.
Där finns många slingor och vi bestämde oss för att den röda som är 4300 m kunde passa oss.
Det började jättebra, men sen helt plötsligt var den röda markeringen borta och vi var inne på den gröna. Och eftersom denna slingan var 10 500 m ville vi snabbt hitta en stig som tog oss bort från denna och mot vår bil eller iallafall mot någon av de kortare slingorna igen.
Det slutade med att vi kom ut på en liten landsväg, som vi efter en stund blev trötta på att gå på så vi ville in i skogen igen. Vi valde första bästa stig och svängde av, men det kändes efter ett tag som att det inte var någon stig lägre utan bara en massa träd och vi visste inte alls var vi var. Så blev det också svårt att köra vagnen så vi fick helt enkelt bära vagnen med en sovandes Elin.
Efter att ha vandrat runt bland träden i ca två timmar såg vi äntligen några hus och vi var fast beslutna om att utnyttja allemansrätten och ta en lite kortade väg över tomten till ett av husen.
Och då bärjade vi nästan känna igen oss igen. Hmm eller det är nog lite svårt att känna igen sig när man aldrig varit på platsen innana, haha. Men vi hittade iallafall bilen och var äntligen framme igen och jag antar att vi gick lite längre än de där 10 500 m som vi ville undvika :-)
Vi var ju tvugna att gå tillbaka och titta var allt hade gått snett och såg (det som alla redan listat ut) att vi missat stolpen där den röda slingan svängde. Men jag eller vi båda är helt säkra på att den stolpen inte fanns där första gången vi gick.
Det var detta vi missade.
Här skulle vi gått.
Men hamnade här.
Och detta blev resultatet.
Morgondagens promenad får helt enkelt bli dom 6,5 km runt grisarundan pa Jimjö. Där går inte att gå vilse :-)
Och sen somnade hon.
16/2-09
Denna helgen gjorde vi inte så mycket. I lördags när solen sken var vi ute och gick och vi hittade både snödroppar och vintergäck, så man kan tro att det snart är vår. Fast om man tittar ut nu så er man att det snöar ännu mer.
Nu är träningsskivan både öppnad och använd :-)