Igår ville inte Elin ha mat på hela dagen, och inte vaknade hon i natt och ville ha mat heller. Idag började det likadant. 3 skedar med gröt gick in i munnen innan den stängdes. Efter frukosten, eller det som skulle vara frukosten gjorde vi oss iordning för sen var det dags att gå på babycafè.
Där började vi som vanligt med lek och sen vid kl 10 var det fika. Jag hade hoppats på att Elin skulle äta när hon såg alla andra barn äta. Lite fick hon iallafall i magen, men bara lite. En 1/4 macka och 1/2 liten yoggi bägare. Efer fikat var det mer lek och sen sång som avslutning. Elin var glad när sången började men sen tröttnade hon på att sitta still. Men sen viskade fröken Carina att Elin skulle få blåsa ut ljuset, som alltid tänds i slutet av sångstunden, om hon var snäll. Hon var snäll en liten stund och sen fick hon blåsa ut ljuset som hon hade blivit lovad.

När vi sedan skulle gå hem ville Elin varken ha vantar eller mössa på. Vantarna ville hon inte ha på morgonen när vi gick dit heller, trots att det var minusgrader ute. Hon slapp vantarna både på vägen dit och vägen hem men mössan tvingade jag på henne. Och vilket liv det blev. Hon skrek och skrek och sen somnade hon. Hon sov sig igenom vårt beök på Ica och sen när vi kom hem fick hon ligga ute i vagnen och sova vidare och då sov hon så hårt att det gick att få på vantarna. 13:15 vaknade hon och då försökte jag få i henne lite mat för när klockan sen blev 14 skulle vi träffa Ida och Melvin för en promenad.
Hon ville ju självklart inte äta, varken burkmat eller välling.

Jag tittade lite på internet och kan ha löst "mat gåtan".
Igår var det 2 veckor sedan Elin fick sin vaccination mot påssjuka, mässling, röda hund. Den fick hin eftersom vi snart ska åka utomlands. Biverkningarna från sprutan kunde komma 1-2 veckor senare och dom biverkningarna skulle vara symptom från dessa sjukdomarna. Ett av symptomen på påssjuka ska tydligen vara ont i munnen. Så kanske är det det hon har.
Men när vi kom hem från promenaden var lilla Elin hungrig. Vid ungefär kl 16 satte hon i sig en hel burk med mat och sen när Johan och jag skulle äta middag, lite efter 18 fick hon ner en hel burk till.
Det är nog som vår gamla BVC sköterska sagt en gång: Hon äter när hon är hungrig!